Disbutationsfest i all ära...
Jaha, då ska man sitta o se vacker ut hela kvällen.... typiskt...
Onsdagar som brukar vara favoritdagen i veckan har idag förvandlats till något inte så bra... haha...
På med finskorna, klänningen och lockar i håret och sen ska jag sitta o glo, lyssna och le i flera många timmar i Lund! Kan ju bli trevligt, ska ju få träffa mina kära morfärldrar och det ser jag fram emot! Jätte längesen som jag såg dem känns det som...
Tuuur Eva G är snäll och låter mig både få gå tidigare idag och sen få komma senare imorgon, snällt och skönt för min stressfaktor som btw är på max... jobbigt, jag håller på att bli bättre på lugnet och hålla stressen nere men det är inte lätt det där... vips så e jag helt uppstressad och det känns som om jorden går under men ja det vet vi ju att det gööör den ju inte :)
Då ska jag prova nya lock metoden som min kära frisörska visade mig, plastpåse på huvudet var det ja haha! Och sen får jag nog vila en liten skvätt och sen hämtar moren min mig och så bär det iväg på disbutationskalas... wiiiieeeenooooo
Amen är det inte för trisst väder?
Mörkt, grått, blött och mega tråkigt!! Då är det bra man har julljusstakar i fönstret som piggar upp, TUR då att jag tog sönder mina hemma igår.... AHHH hahaha ja nä det e så typiskt..... haha... speciellt som jag har så mycket tid över at springa bort o handla nya... aja nä det blir inte bra det här....
Fast till saken, det är jätte depprimerande väder... hade faktiskt (jag tycker egentligen inte om snö) varit dö mysigt om det kommit lite granna snö som fint legat och lyst upp marken...
Carro, hjärtat, det kommer bli bra.... Det måste bli bra! Finns inte så mycket jag kan göra mer än att bara finnas för dig och det gör jag! Alltid, du kan alltid komma till mig... Älskar dig min Sessa... Min vackra flicka.
Jag tänkte på det igår när jag drog täcket över huvudet.... Tänk vad härligt att ha vänner... What a fuck skulle jag gjort annars?? Jag säger att jag är ensam, och känner mig så väldigt ofta men herregud vad jag inte är ensam... Jag har helt underbara fjällor som förgyller och en fantastisk familj, och det är verkligen ingenting litet det! Naturligtsvis är det ju inte det jag menar när jag säger att jag känner mig ensam, det är en annan ensamhet, vardagsensamheten att inte leva och dela livet med någon annan men då måste jag se till allt det fina jag har!!! Och jag är lyckligt lottad, verkligen... I thank God for you! :)
Men varför kittlade det i magen när jag såg det?? Det ska inte kittla... Sluta kittla!
Jag ska nog äta en banan nu tror jag!
Have fun and take care...
Hanzii
Meeen låt det kittla din knäppis :)